Peak of Gotland


Peak of Gotland
Gotland, Gutland på gutniska, är en svensk ö i Östersjön, cirka 100 km från det svenska fastlandet.

Gotland är också, tillsammans med de omkringliggande öarna Fårö, Karlsöarna, Gotska Sandön, Östergarnsholm samt flera mindre öar, ett svenskt landskap och en kommun.

Vid behov att inom landskapet skilja mellan dessa öar och landskapet i övrigt benämns det övriga Gotland Storön.

Landskapet är även ett län, en kommun samt ett stift.

Huvudön är till ytan 2 994 kvadratkilometer, länet och landskapet är till ytan 3 151 kvadratkilometer medan ytan inklusive insjöar är 3 184 kvadratkilometer

Under sommaren besöker mängder av turister Gotland, inte minst det världsarvsförklarade Visby, som är öns enda stad.
På ön finns 92 medeltida kyrkor vilket gör Gotland till Sveriges kyrkotätaste kommun.

Etymologi
Gotland har fått sitt namn efter folkslaget gutar, vars förled gut, torde härröra från äldre urgermanska med betydelsen utgjuta, möjligen som en beteckning för män och är formellt helt identiskt med folknamnet goter.
Det ursprungliga namnet på ön var Gutland, kutlandi 1000-talet, med runskrift, vilket med latinska bokstäver blir a Gutlandi.
På 1300-talet skrevs namnet som Gutland. Förledet betecknar gutar och efterledet är land. Detta kan tolkas som område, rike eller som ö. I såväl svenskt som danskt talspråk assimilerades tl till ll jämför med Jutland/Jylland), vilket gav upphov till formen Gulland.

Dagens svenska namn Gotland med o härrör, likt många andra namn längs Sveriges kuster, från lågtyskan genom a-omljud. Till början av 1920-talet stavades Gotland med två t som Gottland.

Enligt SCB:s folkräkning från 1930 skedde ändringen av stavningen enligt ett regeringsbeslut den 12 november 1923.

Historia
Gotland har varit bebott sedan mycket lång tid. Landskapet har 42 000 kända fornlämningar.

Redan under stenåldern var Gotland befolkat av säljägare och fiskare. En sådan boplats har varit grottan Stora Förvar på Stora Karlsö, en annan Ajvideboplatsen på Ekstakusten innanför Karlsöarna.

Ön har talrika lämningar från brons- och järnålder liksom från folkvandringstid. Stora gravfält finns exempelvis vid Trullhalsar och Gålrum. Talrika bronsåldersrösen, på gutniska kallade royr = rör finns runt om på Gotland. det största är Uggarderoyr i Rone. Även skeppssättningar från bronsåldern är vanliga.

Öns position mitt i Östersjön gjorde att gotlänningarna tidigt blev en sjöfararnation. Redan från tidig järnålder finns talrika fynd som visar på kontakter med fjärran länder.
Bildsten med motiv ur berättelsen om Völund Gotland ca 700-800 e.Kr.

Från 700-talet finns på Gotland ett stort antal unika bildstenar, som ofta visar seglande båtar med svärds- och sköldförsedda besättningar. På dessa framträder vikingens vardagsvärld i en bildrikedom som fått forskningen att kalla dem forntida seriemagasin

Under vikingatiden blev Gotland ett av norra Europas rikaste områden. Gutniska handelsbönder, s.k. farmän bedrev omfattande och långväga handel mellan Väst- och Östeuropa. Gutniska bönder hade ett eget handelsfaktori i Novgorod, kallat Gutagård och ett i London. Bland annat hade gutarna i praktiken monopol på handeln med gråverk ekorrens vinterpäls, som var mycket eftertraktad av kungahusen i hela Europa, och flera andra varor från österled bl.a bivax.
Om handelsböndernas ofantliga rikedom vittnar det stora antal guld- och silverskatter över 700 har hittats som fortfarande grävs fram ur den gotländska jorden - fler än i något annat område i världen.

Spillingsskatten, hittad 1999, innehöll 14 000 mynt. Den vägde totalt 67 kilo och är världens största vikingatida silverskatt.Ytterligare ett tecken på gutarnas rikedom är de 95 stenkyrkor (med prästgårdar och ofta kastaler som gutarna uppförde och gradvis utvidgade från 1100-talet och 200 år framåt. 92 av kyrkorna är fortfarande i bruk.

Under 1100-talet började gutarna formalisera sina förbindelser med omvärlden, såväl inom handeln flera handelstraktat ingicks med bl.a. tyska Lübeck som med den framväxande kyrkliga organisationen där man kom att ingå i Linköpings stift ca 1130.Vid denna tid började man även ge ut egna mynt, med förebilder från tyska och frisiska samtida myntningar

I mitten av 1100-talet började Visby växa fram som stad och handelsplats. Det tidigaste skriftliga omnämnandet av staden är dock först från ca 1225, i Henrik av Lettlands krönika där Wysbu omnämns som hamn för tyska pilgrimer. Staden var från början rent gutnisk men blev med tiden samlingsorten för "många folkslag", som företalet till Visby stadslag säger. Talrikast var tyskarna, och Visby blev medlem av Hansan. Under lång tid var Visby i handelspolitiskt avseende ledande för en stor del av norra Europa. Visby blev med tiden en farlig konkurrent för landsbygdens storhandel. Splittringen föranleddes också möjligen av Visbys stora andel tyskar, vilkas lojalitet, helt naturligt, låg hos sina tyska bröder snarare än hos den gutniska befolkningen. Visby ringmur, som började byggas cirka 1250, var framför allt ett skydd mot landsbygden. Konflikten mellan stad och land ledde 1288 till inbördeskrig.

I slutet av 1200-talet och början av 1300-talet försökte den svenska centralmakten ansluta Gotland till Svea rike. 1285 mötte Magnus Ladulås representanter för tjugotre hansastäder på Kalmar slott. En överenskommelse slöts om att Gotland skulle tillhöra Sverige. I praktiken var centralmaktens inflytande inte självklart. 1313 företog kung Birger Magnusson ett krigståg till Gotland för att tvinga allmogen att betala högre skatter. En gutnisk bondehär slog kungen i slaget vid Röcklinge backe i Lärbro socken.

Under 1300-talet började högkonjunkturen för Gotlands och Visbys handel att vika. Lübeck blev en allt viktigare handelshamn, och gutarnas handelsmonopol i österled bröts. Cirka 1350 drabbade digerdöden ön. 1361 landsteg den danske kungen Valdemar Atterdag på öns västkust, och krossade slutligen den dåligt utrustade bondhären vid ett oerhört blodigt slag utanför Visbys murar. Staden ska då ha öppnat sina portar och blivit hårt brandskattad, men de historiska fakta är osäkra. Klart är dock att kombinationen av digerdöd och krig minskade Gotlands befolkning mycket kraftigt. En lång nedgångstid för ön började. I slutet av 1300-talet blev Gotand tillhåll för sjörövare, de så kallade vitaliebröderna. Ön blev under lång tid en spelboll i den nordiska politiken. I olika omgångar erövrades Visby av Tyska orden, av drottning Margaretas unionstrupper, av Erik av Pommern, av Kristofer av Bayern och av Karl Knutsson. 1525 ska lübeckarna ha bränt en stor del av Visby.

Vid freden i Brömsebro 1645 blev Gotland svenskt. Wisborgs slott i Visby, som tidvis varit en utgångspunkt för sjöröveriet som bedrevs från ön, sprängdes och revs av danskarna när de för andra och sista gången avträdde ön till svenskarna 1679. Ön förde en tynande tillvaro även efter försvenskningen. Det svårt härjade Visby började återuppbyggas i slutet av 1600-talet, men dess roll som internationell storhamn var över sedan länge. Övriga delar av ön präglades av isolering och fattigdom. Under 1800-talet började jordbruket utvecklas. Öns vidsträckta myrar dikades ut. Mot slutet av århundradet påbörjades en viss industrialisering i Visby och järnväg drogs över ön. 1900-talet präglades först av den ökande industrialiseringen, men så småningom av den allt mer dominerande turismnäringen. Gotland började bli populär som turistort bland det sena 1800-talets societet genom prinsessan Eugénie som bodde i Västerhejde på västra ön sedan 1860-talet. Stora sommarvillor uppfördes på 1910-talet i badorten Ljugarn, och 1955 grundades Vitvärs semesterby som den första i sitt slag på ön.

Natur
Naturen på Gotland skiljer sig avsevärt från övriga Sverige. Det beror dels på öns isolerade läge och en senare rationalisering av jord- och skogsbruket än i övriga landet. Den viktigaste faktorn är dock den karga kalkstensberggrunden, som skapat förutsättningar för en mycket speciell artflora. Gotlandssnok, brun ögontröst och gotlandssippa är exempel på arter som endast finns på Gotland.

Gotlands historia går cirka 400 miljoner år tillbaka i tiden, till den period som kallas silur. Vid denna tid låg Sverige nära ekvatorn, och Gotland var en tropisk korallrevmiljö i ett grunt och varmt hav, rikt på många djurarter, till exempel sjöliljor, armfotingar och trilobiter.

Runt reven lagrades under årmiljoner döda organismer och slam, som tillsammans med korallerna byggde upp en berggrund av framför allt kalksten och märgelsten. Den gotländska berggrunden är därför mycket rik på fossil.

Sin nuvarande form fick ön av is och vatten under och efter den senaste istiden. På öns västra sida reser sig på många avsnitt mäktiga klintstup. På några ställen finns dessa under vattnet och bildar så kallade pallkanter, utanför vilka djupet kan vara mycket stort. Den östra sidan är i huvudsak flack, med långgrunda stränder. Den högsta punkten är Lojsta hed mitt på ön, som ligger 83 meter över havet.

Ön har omväxlande alvar och hällmark, lågväxande tallskog och lövängar, odlings- och betesmark. Tidigare var ön starkt präglad av ett flertal mycket vidsträckta myrar. De flesta av dessa dikades ut under 1700- och 1800-talen och togs då i anspråk av jordbruket. Ett antal insjöar kallade träsk finns fortfarande kvar. bland annat Tingstäde träsk och Bäste träsk.

Havsstränderna utgörs av klapperstensfält, strandvallar och raukar, omväxlande med långa, populära sandstränder.

Växtligheten är artrik med bland annat många arter av orkidéer. Det milda klimatet gynnar många ovanliga växter. Öns blommande vägkanter är berömda.

Fågellivet är intensivt. Bland annat finner man Östersjöns enda fågelberg på två öar utanför Gotlands västkust - Lilla Karlsö och Stora Karlsö.

Landskapsväxt:
Murgröna, Rind - gutamål
Landskapsfisk:
Piggvar Butte - gutamål
Landskapsfågel:
Halsbandsflugsnappare

Sälkolonier finns norr om Fårö och på Lilla Karlsö. Många vanliga däggdjur, som älg, grävling och vessla, saknas på Gotland. För närvarande finns inte heller någon viltlevande vildsvinsstam på ön. Privatpersoner har inplanterat rådjur, och ön har idag en kraftigt växande stam.

Dialekten
Gutniska är på Gotland det ursprungliga egna språket. Det utgör en separat gren av de nordiska fornspråken jämte den fornvästnordiska isländska, färöiska, norska och den fornöstnordiska svenska och danska avdelningen. Gutamål är ett gammalt talspråk och dialekt. Ordet gutamål skapades av gotlänningen Carl Säve, professor i nordiska språk 1859-1876. Förebild för ordet var forngutniska guta mal som betyder gutarnas språk.

Gutamålet har sitt ursprung i gutniskan, men det har, bland annat på grund av Gotlands politiska tillhörighet, inte status som språk, utan räknas som en dialekt av svenska. Dialekten har på senare tid, liksom de övriga i Sverige, påverkats kraftigt av rikssvenskan.

Olika områden har emellertid påverkats olika mycket. Det råder således kontinuerliga övergångar mellan öns olika dialekter, från de mest ålderdomliga till de som mest påverkats av svenskan.

Bilder

2015-04/karta-gotland.jpg
2015-04/igelkott-gotland.jpg
2015-04/igelkott-gotland.jpg
2015-04/murgro-776-na-gotland.jpg
2015-04/murgro-776-na-gotland.jpg
2015-04/vapen-gotland-1.jpg
2015-04/vapen-gotland-1.jpg
2015-04/vapen-gotland-2.jpg
2015-04/vapen-gotland-2.jpg
2015-04/vapen-gotland-4.jpg
2015-04/vapen-gotland-4.jpg
2015-04/vapen-gotlnad-3.jpg
2015-04/vapen-gotlnad-3.jpg
Traneving Friluftsblogg

Traneving Friluftsblogg

TRANEVING - Nya varumärket inom Outdoor - HANDLA HÄR

TRANEVING - Nya varumärket inom Outdoor - HANDLA HÄR

Traneving Adventures - Boka Friluftskurser och Vandringspaket

Traneving Adventures - Boka Friluftskurser och Vandringspaket

Boka Utebildarna till ditt företag

Boka Utebildarna till ditt företag

SKOGSTUR Föreningen för funktionshindrade

SKOGSTUR Föreningen för funktionshindrade

Använd Softskills personprofil eller gruppanalys. Kontakta oss och testa gratis!

Använd Softskills personprofil eller gruppanalys. Kontakta oss och testa gratis!

VEALEARN

VEALEARN

COLORGLO NORR

COLORGLO NORR